Leka gömma innan jul. …98,99,100…nu kommer jag! Vi lekte gömma idag, jag och mina vänner, jag tillsammans med 5000 andra jämnåriga i vår kommun, vi under 16. Det blev nästan en tredjedel av alla människor som bor här. Alla under 16 var med och lekte gömme. Vi kan gömme. På ett par sekunder var alla borta, puts väck. …98,99,100…nu ko…nu kommer ingen. Ingen letade, det blev jätte tråkigt. Nästan otäckt. Vi hade antagligen gömt oss på för bra gömställen. Oj, vilken tid det tog. Tråkigt. Fröken undervisade visst som vanligt. Det var mycket nu, väldigt pressat, mycket kvar att lära oss innan jul… Kommunen och politikerna tänkte vi inte ens på. Man kan ju inte leta efter något man inte vet hur det ser ut. Sedan var det nog mycket nu, väldigt pressat, mycket kvar att göra åt oss innan jul… Mamma och Pappa åt som vanligt kvällsmat. Pratade som vanligt om jobbet och om pengar. Det var mycket nu, väldigt pressat, mycket kvar att prata om innan jul…. Vår fritidsgård har lagts ner och någon annanstans för oss under 18 finns inte. Fast å andra sidan kanske ett diskotek som vill tjäna pengar på oss, hade varit de första att börja leta, förutsatt att de ville släppa in oss. Men vi unga har faktiskt förståelse….så okloka är vi inte. Nej det var tråkigt, långtråkigt, nästan otäckt. Men som de flesta berättelser så slutar även denna lyckligt. De började leta till slut. Vi bliv funna allihop. Det var jättekonstigt. På samma sekund började alla leta samtidigt. Verkligen ALLA. Mamma, fröken, politiker, polis till och med företag, sånt som pappa jobbar med. Vi hade inte en chans. Det var Ola som sabbade allt. Han blev så fruktansvärt uttråkad och rastlös att han slog sönder ett skyltfönster. Dumma Ola, på ett sätt Stackars Ola, på ett annat Bra Ola, på ett tredje Dom hade kanske aldrig börjat leta annars, och det hade bara blivit FÖR tråkigt. Och kanske Ola hade mycket nu, väldigt pressad, mycket kvar att hinna innan jul… En sak till… Vi funderar på att leka gömme i morgon med. …98,99,100….nu kommer…..ni väl?